Klagande kunder a?r va?rdefulla kunder; da?rfo?r a?r det viktigt att fo?rsta? vad som kan hindra dem fra?n att klaga. Syftet med denna uppsats a?r att beskriva och analysera varfo?r konsumenter inte va?ljer att klaga pa? defekta livsmedel, en produktkategori som har sva?rt att genera klagoma?l. Utifra?n konsumentens perspektiv pa? fo?rdelningsra?ttvisa, processra?ttvisa och interaktionsra?ttvisa underso?ks de krav och fo?rva?ntningar konsumenten har pa? sin matvarubutiks klagoma?lshantering och hur dessa krav och fo?rva?ntningar hindrar densamme fra?n att framfo?ra klagoma?l.

De flesta individer pa?verkas dagligen av belo?ningar, motivation och ra?ttvisa i sa?va?l privatlivet som arbetslivet. Uppsatsens syfte har varit att underso?ka hur belo?ningar pa?verkar medarbetares, mellanchefers och ho?gre chefers arbetsmotivation inom en specifik organisation. Syftet har a?ven varit att underso?ka eventuella skillnader mellan olika organisatoriska niva?er och om upplevd ra?ttvisa a?r viktigt fo?r motivationen.Inom omra?det finns en mycket omfattande och variationsrik kunskapsbas.

Syftet med mitt examensarbete a?r att ge ett bidrag till analysen av ungdomars grundla?ggande va?rderingar, genom att underso?ka hur elever rangordnar och diskuterar tio instrumentella va?rden. Underso?kningen a?r utfo?rd med flermetodsforskning, da?r ba?de en kvantitativ och kvalitativ metod anva?nts, enka?t och fokusgrupp. En pilotstudie anva?nds fo?r att sa?kersta?lla god validitet och reliabilitet.

Forskningen om det psykologiska kontraktet a?r ofta oka?nd i organisationer som anva?nder sig av ma?l- och prestationsstyrning (Petersitzke, 2009). Denna studies syfte var att underso?ka med- arbetares upplevelser av ma?l- och prestationsstyrning relaterad till inneha?llet i deras psykologiska kontrakt. Ma?l- och prestationsstyrning underso?ktes utifra?n ma?ltydlighet och feedback respektive psykologisk empowerment.

Denna uppsats är en studie av olika religionspedagogiska och religionsdidaktiska teorier och hur dessa teorier påverkar undervisningen av religion i den svenska skolan. För att kunna göra en komparerande studie så har tre olika teorier valts ut och studerats mer i detalj. Dessa tre teorier är hermeneutik, fenomenologi och fenomenografi. Anledningen till att dessa tre teorier valdes är för att det är återkommande i litteraturen och framhålls och har framhållits som mest inflytelserika inom skolans pedagogik och didaktik..

Forskningen om det psykologiska kontraktet a?r ofta oka?nd i organisationer som anva?nder sig av ma?l- och prestationsstyrning (Petersitzke, 2009). Denna studies syfte var att underso?ka med- arbetares upplevelser av ma?l- och prestationsstyrning relaterad till inneha?llet i deras psykologiska kontrakt. Ma?l- och prestationsstyrning underso?ktes utifra?n ma?ltydlighet och feedback respektive psykologisk empowerment.

Den här uppsatsen handlar om hur lärare tänker kring att omsätta teorier i praktiken. Vi har gjort en kvalitativ studie vars syfte är att skapa en förståelse för hur man kan arbeta i utformandet av undervisning. Genom samtalsintervjuer har vi sökt svar på våra frågeställningar och sedan har vi ställt dem mot tidigare forskning. I vår analys har vi kategoriserat resultatet utifrån teman som vi funnit i den teoretiska genomgången och respondenternas svar. I analysen har vi sedan teoretiserat resultatet utifrån Vygotskijs teorier kring den närmaste utvecklingszonen, Piagets teorier kring aktiva arbetssätt och intuitiva metoder, Runessons praktiska teori, Claessons översikt på teorins plats i praktiken, Mossberg-Schullerqvist och Olin-Schellers systematiska koppling mellan teori och praktik, Säljös teorier kring betydelsen av att ha föreställningar om lärande, Jank och Meyers teorier kring handlingskompetens och Lindström och Pennlerts teorier kring att lärare behöver vetenskaplig kunskap för att kunna omsätta teorier i praktiken.

Syftet med examensarbetet var att undersöka vad som är utmärkande för särskolepedagogiken och vilka pedagogiska teorier den bygger på, utifrån personalens perspektiv. I denna rapport presenteras resultatet från en kvantitativ studie, genomförd som en enkätundersökning. I studien deltog 57 personal från särskolan i ett län. Den insamlade datan har analyserats utifrån en kvalitativ ansats. Resultatet ställs mot tidigare forskning om särskolepedagogik.

Dagens olika marknader besta?r vanligtvis av ma?nga konkurrenter da?r alla konkurrerar om samma kunder vilket kra?ver mer av fo?retagen att sticka ut fra?n ma?ngden och go?ra sig mer konkurrenskraftiga. En djup relation med kunden a?r da?rfo?r av en stor betydelse som bland annat kan uppna?s genom varuma?rket.Ett varuma?rke har vissa personliga egenskaper som ger konsumenter en underlig- gande betydelse. Dessa egenskaper sa?tter sig som undermedvetna bilder hos konsu- menterna och speglar fo?retagets verksamhet.

Arbetet behandlar Howard Gardners teorier om de sju intelligenserna, tillämpningar av dessa i matematikundervisning, kopplingar till läroplanen samt en undersökning om dessa används i praktiken. De pedagoger som beskriver praktisk tillämpning av Gardners teorier menar att det till stor del handlar om ett nytt förhållningssätt till undervisning. En förutsättning att anpassa undervisningen till dessa teorier är att den fysiska miljön möjliggör gruppindelning. Läroplanen ger stöd för arbetssätt som kan kopplas till Gardners teorier. Det går att läsa att undervisningen ska anpassas till elevernas förutsättningar och behov.

Dagens syn på forskning inom det krigsvetenskapliga området avseende teorier om krigföring är alltför snäv.  Det saknas en metateoretisk referensram för att skapa en djupare förståelse för dem. Konsekvensen av detta kan bli att teorier om sjökrigföring används vid utbildning eller diskussioner inom områden som teorierna inte är utformade för.Syftet med studien är att undersöka teorier om sjökrigföring med en metateoretisk modell för att öka kunskapen om teorierna och beskriva deras vetenskapsteoretiska grund.För att svara på undersökningens två frågeställningar och uppnå syftet analyseras, kategoriseras och jämförs Julian Corbetts och Alfred Mahans teorier om sjökrigföring. Att dessa marina tänkare har valts beror på att de är allmänt erkända och utgör grunden för dagens teoribildning om sjökrigföring.Resultaten i studien visar att de båda marina tänkarna i många avseenden är lika och har ibland rent av identiska tankar om sjökrigföring. Det som skiljer Corbett och Mahan åt är deras vetenskapsteoretiska utgångpunkter.

Detta arbete är en textanalys av hur några svenska läroböcker i matematik introducerar algebra speglat i van Hieles teorier om tankenivåer vid inlärning. Van Hieles teorier poängterar språket som kunskapsbärare i matematik vilket går som en röd tråd genom analysen. Generellt börjar läroböckerna på van Hieles tankenivå 3. Enligt van Hieles teorier borde undervisningen i algebra börja på nivå 1, vilket då blir lärarens uppgift att göra utan stöd av matematikboken. Förslag på arbetssätt för nivå 1 och 2 ingår..

Denna uppsats har haft som syfte att undersöka två olika författarverk rörande TV som medium, dess utformning och påverkan på kultur. De verk jag valt att analysera är Om Televisionen av Pierre Bourdieu och TV: Teknik och kulturell form av Raymond Williams. Tanken har även varit att jämföra dessa två verk för att se vad de har gemensamt och vilka skillnader man kan utläsa av dem. För att man skall få en uppfattning om vilka Pierre Bourdieu och Raymond Williams är har jag även valt att skriva övergripande om dem och deras ideer/teorier i allmänhet. Jag analyserar deras teorier och ideér om TV inom olika områden som de framför i respektive verk samt vilket budskap dessa förmedlar..

Detta är en deskriptiv studie som har till syfte att analysera belöningssystemet på Forsmarks Kraftgrupp AB. Det läggs extra vikt på tillämpningen av den resultatbaserade rörliga lönen. Vidare undersöks hur belöningssystemet motiverar de anställda, samt vilken typ av belöning de anställda tycker är mest motiverande. De teorier som ligger till grund för denna uppsats är teorier som rör motivation. Dessa teorier är: Herzbergs tvåfaktorsteori, kognitiva teorier och arbetsmotivation.

Uppsatsen syftet var att förklara varför arbetarklassen är sjukare än andra yrkesverksamma grupper med hjälp av Marx och Webers teorier. Forskningsfrågan formulerades så här: Går det att använda Karl Marx och Max Webers teorier för att förklara det faktum att arbetarklassen är mer drabbade av ohälsa än övriga klasser? Studien gjordes uteslutande utifrån litteratur som behandlade ämnena klass och ohälsa. Marx och Webers teorier hämtades från översättningar av originalkällor. Materialet anlyserades sedan under tre rubriker: "arbetet", "företaget" och "samhället".